Cowabunga!!!

Idag var det sol ute när väckarklockan ringde! Det kändes faktiskt lite lättare att kliva ur sängen bara för det. Fastän det är en dag inomhus som för det mesta väntar mig (kan ju inte gärna be om att få göra mina arbetsuppgifter ute) så känns det ändå lite roligare att skutta upp när solen väcker en.
Barnen var redan igång och lekte med sina Turtles-gubbar när jag kom ut i köket för att sätta igång kaffekokaren. Två små pyjamasklädda, mysiga killar i rufsiga frisyrer sprang rundor i huset med varsin sköldpadda i handen och skrek "cowabunga" allt vad de orkade... Klockan 06:00...



Redan har det hunnit bli onsdag, och som vanligt hinner jag inte med i svängarna. Tycker att veckorna bara rusar fram. Ändå känns det som en evighet tills jag ska sluta jobba... Tänkte jobba sista dagen den 18 april, sedan tar jag och går hem o vilar mig och väntar på att bebben vill komma till oss. Tycker det känns bra att barnen kommer att vara mindre på dagis då. De kommer gå tisdag-onsdag-torsdag mellan klockan 9 & 14. Det har vi fått beviljat från dagiset, och det känns skönt att det redan är fixat. Som det är nu så är de på dagis från 07:00 till 16:30 VARJE vardag... Det har hänt mer än en gång att jag haft ångest över deras långa dagisdagar, kan jag säga... Men, man måste ju jobba, så är det bara.

Imorgon har kusin Ebbe namnsdag, och idag ska hans grattis-kort läggas på lådan. Det var längesen jag skrev upp grejer inne i min hand med bläckpenna, men idag har jag gjort det, för att komma ihåg kortet. Ett gulligt kort med Nalle Phu blev det. Kidsen tyckte såklart han skulle få ett Turtles-kort, men det får vi vänta ett par år med, än är han lite för liten för sådana våldsamma figurer. :)

//Jenny