...och då brukar utsikten från trädgården se ut såhär vid denna tiden på året:
BETOR i stora vallar! Just för tillfället är de här och lastar alla betor på lastbilar för att köra iväg med dem och förmodligen göra socker, eller nåt av dem. Ett evigt bullrande, alltså. Fast jag står ut, alla övriga veckor om året är här ju dödstyst. :-)
Min sjuka gick över lika snabbt som den kom, så det hann inte bli så allvarligt. Nu är alla barnen också friska och vi ser fram emot att I-N-T-E bli sjuka mer nu på hela hösten / vintern. Vet bara inte hur vi ska bära oss åt för att slippa alla groteska dagis-baciller, de är grymma. Alla dagisbarn hänger ju ner i Sixtens vagn när vi är där och kladdar på honom med sina fingrar som de just petat sig i näsan med... Inte undra på att vi blir sjuka. Det hjälper föga med en skylt i stil med "RÖR MIG INTE", dagisbarn kan ju inte läsa.
Ska fundera lite på hur han kan skyddas. Har redan provat ordväxling: sagt till dem, vänligt men bestämt "RÖR INTE SIXTEN", men det verkar inte gå in. Man FÅR INTE bli irriterad på barn, jag VET, men det är speciellt en liten parvel på dagiset som VARJE DAG frågar: "Var är de andra bröderna...?" fastän alla mina tre barn är i närheten... Hon verkar tycka det är konstigt att ha så många syskon, hon är ensambarn själv. Hon kan liksom inte räkna samman alla, utan verkar tro att de ska vara ett par stycken till.
Idag ska jag bara säga att de andra är hemma, för jag är SÅ trött på att förklara för henne och räkna upp namnen på mina kids, och berätta vem som e äldst och yngst. :-)
Vet ni vad? På lördag ska jag till ULLARED! Jippi! Har skrivit en lååååång handlelapp att ta med. Håll tummarna för att allt finns!
Nu ska jag och Sixten ut i det fina vädret och promenera.
//Jenny
PS. Kolla va snygga pumpa-gubbarna är i mörkret! DS.
.JPG)
.JPG)
